Förlossningsberättelse- morgonen då Ia-Li kom till världen!

Här kommer inlägget som många, många av er har väntat på!
Det kommer inte bli ett långt inlägg då det faktist inte handlar om många timmar alls.
Men det kommer handla om dom timmarna som föralltid har förändrat våra liv, dom timmarna som vi kämpade för att få vår dotter till världen. 
 4/9   10.00
Slemproppen börjar lossna, den i form av blod. och fortsätter lossna mer under veckans gång.
En klutt om dagen, på ett ungefär.
 
9/9    21.00
Åker in till förlossningen på kontroll, då jag tycker att bebisens rörelsemönster är något nedtrappat.
Har gått på marknaden ett par timmar både lördag och samma dag.
(Har även Bella och Erik på besök, äter en näve läkerol som sägs kunna sätta igång tarmen, som i sin tur kan sätta igång livmodern lite)
 
Väl inne på förlossningen sätts en CTG kurva, den visar inga värkar men sammandragningar visar den.
Dom flesta kände jag inte ens. Så nära en förlossning var vi inte, trodde vi!
Vi var på väg hem, men när jag reser mig från bädden så börjar det sippra ut något som vi trodde var fostervatten. Får en jättebinda och blir ombedd att gå runt lite inne på förlossningen och in på BB och titta på tv.

Vid klockan 00.00 får vi åka hem då inga värkar dykt upp och det var för lite som sipprade för att man skulle kunna se om det var fostervatten.
 
Vi hinner inte mer än att komma hem så börjar jag få ont i magen, jag har för mig att klockan är runt 01.00 då värkarna är i full gång.   Mina värkar kom som ett slag i magen, intensiv från första värken i princip.
 
02.30
Ringer förlossningen och ber om att få komma in.
Värkarna är starka och jag har jätteont, men än så länge kan jag andas igenom dom.
Även här började vi packa BB väskan. Jag råder er alla att ha den packad, var inte alls roligt att packa den i fulla värkar som gör att man får stanna upp och andas. Blir hemskt stressigt att se till att allt är med!

Vi åker mot förlossningen, måste stanna till på Statoil för Jonas måsta köpa halstabletter andra gången den kvällen. För dom andra lämnade han hemma. Sen lite snacks ifall det skulle ta tid...
 
03.00
Är inne på förlossningen och en ny CTG kurva läggs.
Jag minns att jag tittade på värkstyrkan, vet inte vad den mäts i men jag minns att dom gick upp till 52.
 
 03.20
Gör en undersökning som visar att jag var öppen 6cm. HERREGUD tänkte jag.
Mer än halva jobbet var gjort hemma, och jag tyckte ändå att jag hade läget under kontroll. Jag kunde ju andas igenom värkarna.  Klappar mig själv på axeln!
 
03.50
Vi läggs in på en förlossningssal, minns att värkarna tog ännu mera fart nu, för en barnmorska står och pratar om frukost och jag fattar verkligen inte varför hon pratar om det nu. Nu har jag ont!!
 
Får lustgasen på 50/50 för att lära mig hur jag ska andas.
 
Jag ber om ryggbedövning någonstans här också. Efter en liten gråtatack. Den enda gången jag släppte en tår.
 Så en nål sätts i min arm som förberedelse.
Sen går barnmorskorna iväg och ska prata med läkaren om EDA.
Kan tillägga att vi var ensam på hela förlossningen, bara jag och Jonas var där och skulle föda vårt barn.

MEN!!!
Precis när vi är helt ensamma, då trycker det på utav bara tusan.
 
05.00
Krystvärkarna kom.  Här höjdes lustgasen litegranna.
Barnmorskan kollade och sa att jag var fullt öppen, och det var bara att krysta när nästa värk kom.
Vilket iförsig gjorde sig själv och det var bara följa med kroppens signaler.
nu jobbade kroppen med att krysta ut lilla knytet vårat, så lustgasen användes inte! 

En otroligt mäktig känsla när hela kroppen trycker av sig själv. Jag kunde inte andas under krystningarna.
Jag minns inte riktigt hur ont jag tyckte att det gjorde. Men det brände i underlivet och det var ett enormt tryck.
Mitt vatten hade inte gått och jag var i full fart med krystvärkar.
Jag minns att jag sa att jag kände något som stog ut där nere, tydligen stod det ut en stor ballong med vatten.
 
 
 05.15
En kvart med krystvärkar räckte för att våran lilla Ia-Li skulle komma ut till världen.
Världens vackraste lilla bebis lades på mitt bröst och hennes skrik var så otroligt vackert.
I den stunden insåg jag vad äkta kärlek var, Nu började mitt liv!
Ia-Li 7minuter gammal.          05.15 den 10 september 2012 föddes våran dotter
Ia-Li föddes med en såkallad "Segerhuva". Dvs att hon föds i sitt fostervatten, alltså att vattnet aldrig går.
Tydligen rätt ovanligt, men har man brottom så hinner man kanske inte med alla punkter som hör en vanlig förlossning till ;)
 
06.35 Första måltiden, en otroligt vacker stund som mamma. Att första gången få ge sitt barn mat. 
 
 07.49 Får mysa i pappas famn första gången.
 
 Vilken stolt pappa!
 
 08.07 Får vi in det berömda "förlossningsfikat". Smakade inte som jag tänkt mig, var inte alls hungrig.
Levde bara i min lyckobubbla, vela bara titta på vår vackra dotter!
 
 Ia-Li Clara Norman ♥
 
 
 
 
 08.27 får Ia-Li bada första gången efter att ha bajsat ner filten. Hon väg och mäts samtidigt.
Vikt: 3408
Längd: 50cm
Huvud: 34cm
 
 
 
 11.17
Pappa får byta första blöjan. Här har vi fått kommit till BB.
Vi myser och njuter och älskar varandra så otroooligt högt. Vilken solig men ännu mer, vilken otroligt vacker höstdag.
 Gosar på pappas bröst, mina största kärlekar. 
11 september klockan 12.52 lämnade vi BB och åkte mot vårat hem.
Ett hem som aldrig mer skulle bli som det var, ett hem som nu fylldes av den mäktigaste kärleken i livet!
 
Det är svårt att veta vad jag ska skriva, inga ord som helst kan beskriva känslan när man föder sitt barn.
Det är så magiskt, så fullt av känslor. Smärta, kärlek och förväntan!
 
Det tog alltså 2 timmar och en kvart för våran lilla jänta att komma ut.
Jag använde mig enbart av lustgas då jag inte hann med något annat.
 
Är så otroligt tacksam för den här gåvan jag fått, att jag fått uppleva att föda sitt eget barn.
Jag hoppas och önskar att alla kvinnor får uppleva detta..
 
 
 
 
Har ni frågor är det bara att fråga på!
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: thess - BF 18e oktober

Tack för att du delar med dig, sitter här och lipar som en liten tönt.. Inga fler ord behövs, bilderna säger allt. Ren stolthet och kärlek! Eran dotter är otroligt vacker, grattis återigen! :)

Svar: Tack :) Ja jag lipade när jag skrev också. Det är så mycket känslor som inte kan förklaras!
Sandra Westlin

2012-10-11 @ 19:02:51
URL: http://thereshanning.bloggplatsen.se
Postat av: elin

Åh vad fint skrivet. Hon är så otroligt vacker! /elin

Svar: Tack :)
Sandra Westlin

2012-10-11 @ 19:45:43
Postat av: Stina

Så fint Sandra! :')
Måste ha varit en ganska "enkel" förlossning, helt ok iaf! Man kan ju alltid hoppas att man kan "härmas" hi hi ;)kram!

Svar: Ja, om man tänker på hur snabbt det gick så var det ju enkelt. Men att föda utan smärtlindring var otroligt smärtsamt. Iförsig har jag inte provat med heller, men det finns ju en anledning till varför det heter smärtlindring :) Hoppas det går lika bra för dig också! Kramis
Sandra Westlin

2012-10-11 @ 21:42:31
URL: http://stinatrasselsudd.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0